Kategoriarkiv: asperger syndrom

Jenny testar: Gungstolen från ErgoNova

Gungstolen från ErgoNova

Jenny i Ergonova gungstolen

Jenny laddar om

Vad?

Under sommaren har jag fått testa ErgoNovas gungstol, som är precis vad den säger att den är – en gungstol. Men det är inte bara en gungstol, det är också en form av terapi som passar för personer med ADHD, autism och Aspergers syndrom. ErgoNova har koncentrerat sig på återhämtning. Något som forskningen visar är försummat idag, vilket gör att många inte har tillgång till den energi de behöver. Studier visar att gungning har en lugnande och positiv inverkan och kan ge harmoni och balans.  Den som en gång provat en sån här stol förstår vad det betyder.

ErgoNova presenterar den så här: ”ErgoNova Gungstolen är en modern gungstol. Den har tre automatiska program med försiktiga rörelser. Den kan ställas in efter varje användares specifika behov och är en fantastiskt skön och rogivande gungstol.”

Hur?

Det går att sitta i stolen och gunga, den har tre automatiska program med mjuka rörelser som man kan välja mellan. Stolen har inbyggda högtalare i ryggstödet som förutom att de ger ljud också ger en taktil känsla i ryggen. Den har specialkomponerad originalmusik, MusiCure, med dokumenterad effekt att vara lugnande och ge en positiv upplevelse. Det finns också en panel där man kan koppla in sin egen musikspelare.

Pär i gungstolen    Pär kommentar gungstolen

För vem?

Gungstolen fungerar avslappnande för den som har svårt att slappna av, är stel i kroppen eller är aggressiv. Den som har låg aktivitetsgrad blir istället lite mer aktiv efter att ha gungat i stolen. Stolen har visat sig vara bra för personer med ADHD, autism och Aspergers syndrom, men även för människor med utvecklingsstörning, demenssjukdomar och förvärvade hjärnskador.

Var?

Stolen är ungefär lika stor som en vanlig fåtölj. Den har hjul så den går att flytta mellan rum.

Gungstolen för mamma o barn

Variation?

Det finns flera tillbehör till stolen – fjärrkontroll, kuddar, inkontinensskydd osv. ErgoNova rekommenderar också att man kan använda den tillsammans med tyngdtäcke.

Gungstolen med tyngdtäcke

Mer information

Det här är troligen inget hjälpmedel som alla kan få, men för skolor, sjukhus, boenden, verksamheter, mottagningar och terapeuter är det mycket intressant. Kontakta ErgoNova du vill veta mer om hur du kan få prova gungstolen på din ort.
För mer information: kontakta ErgoNova.  Produktblad kan du hitta här.

Man provar gungstolen    Pojke Ergonova gungstolen

Jenny tycker:

Jag har använt mig av gungstolen nästan varje dag, medan jag har haft möjlighet. Jag älskar den! Och jag är inte ensam: jag är imponerad över vidden av människor som verkligen gillar denna stol. Jag har låtit alla som varit hemma hos mig de sista månaderna prova stolen och i princip alla är superpositiva för den. Det är från små barn till vuxna, stora och små, professionella och arbetslösa, människor med och utan diagnos – och alla är lyriska. Stolen gör att i princip alla går ner i varv, vilar och får mer energi.

ErgoNova tog med sig stolen till Attention Haninges temakväll om mediciner – och det var många som ville prova och i princip alla var supernöjda. Jag skulle verkligen önska att alla fick en möjlighet att prova gungstolen, den är toppenbra!

Så här har andra som provat gungstolen tyckt:

Ergonova kommentarer gungstolen

Kommentar A Marten gungstolen

Per provar Ergonova gungstolen

Jenny testar: Spisvakt från Athena Nordic

Spisvakt Spisec AddOn från Athena Nordic

spisec_addon_02

Spisec AddOn

Vad?

Det är lätt att glömma saker på spisen, något som kan bli väldigt farligt ifall det kokar torrt eller fattar eld. Athena Nordic är ett företag som arbetar med bostadsanpassningar och de producerar även Spisvakten, som genom sensorer känner av om det blir för varmt eller något annat utanför det normala. En väldigt bra säkerhetsåtgärd för den som lätt blir distraherad och glömmer bort att spisen är på.

Athena Nordic presenterar Spisvakten så här: ”Spisec AddOn är utvecklad för att passa alla typer av användare oavsett boendeform och individuell förmåga. Nio olika sensorer samlar kontinuerligt in mätdata. Analysen sker inom ramen av en sekund vilket innebär att den omedelbart reagerar om en farlig situation uppstår.”

Hur?

Sensorn monteras ovanför spisen och mäter bl a värmestrålning, ljus, lufttemperatur, rörelse och effekt. Även tid används i beräkningarna. Om den uppfattar en farlig situation, t ex att något kokat för länge, larmar den med signaler som successivt ökar i volym och slår av.

Den går att ställa in på olika tidsintervall. Det går också att låta spisen gå längre tid och på högre värme – då använder man en magnetnyckel eller knappkod för att ställa in något annat än standard.

För vem?

Den här är jättebra för den som har lätt att glömma, bli distraherad och tappa fokus eller som ofta har många saker igång samtidigt. Alla som har ADHD kan väl känna igen sig i det. 😉
Den är också väldigt bra för äldre med demenssjukdomar och minnesproblem, samt på boenden där många använder samma kök.

Var?

Spisvakten installeras vid spisen och ansluts till elnätet.

Variation?

Det finns flera varianter, för vanlig spis, för gasspis osv. Den nya Spisec AddOn klarar dock alla former av spisar.

Mer information

För mer information, t ex om pris och om den går att få från arbetsterapeut: kontakta Athena Nordic.  Produktblad kan du hitta här.

Spisvakt Spisvakt 2 Spisvakt 3

Jenny tycker:

Jag har använt Spisvakten hela sommaren och hitintills har den inte slagit av spisen, men varnat med larm vid några tillfälle, då det gått lång tid innan någon rört sig framför spisen.

Jag har en känsla av att det är så att när jag måste slå på Spisvakten för att kunna sätta igång spisen, gör det att jag blir extra medveten om att jag satt på den och håller på att laga mat. Det finns andra hjälpmedel som ger samma effekt på mig, till exempel min smarta penna som spelar in samtal. Bara för att jag vet att den spelar in, så kan jag släppa rädslan för att glömma – och då kommer jag ihåg!

Det enda jag ser som önskvärt är att eftersom jag har två separata enheter, ugn och häll, med två olika kontakter, så fungerar Spisvakten bara på den enhet som den är installerad på. Jag har med andra ord inte något skydd på min ugn. Å andra sidan är det väl ytterst sällan som ugnen orsakar bränder i hemmet.

 

Gästbloggare: Annette från SchoolBoost Network!

SchoolBoost network

received_10206886456855240

Jag välkomnar Annette Wahlgren från SchoolBoost Network som gästbloggare, hon är en fantastisk kvinna och här skriver hon om hur hon från myror i benen, genomförde en rejäl omställning i sitt liv och hur projektet SchoolBoost Network startades!

/Jenny

Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället

”Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället”

Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället! Det är den korta förklaringen på VAD SchoolBoost Network vill göra och HUR vi ska göra det. Jag heter Annette Wahlgren och är en av initiativtagarna. SchoolBoost ska drivas som en ideell förening och är ett nystartat skolutvecklingsprojekt, med extra fokus på alla dem som inte får det stöd de behöver för att kunna lyckas utefter sina egna förutsättningar. Vi vill ge ett extra lyft till både personal och elever i skolan. Vi vill sprida goda exempel på pedagogiska metoder, bra teknik, engagerade förebilder och öka motivationen för ett mer lustfyllt lärande för livet. Vi anser att lärande ska utgå från varje individs styrkor och bygga på egen vilja och intresse.

Varför gästbloggar jag här?

Jag hittade ett intressant inlägg på Facebook från Jenny Ström, som jag genast delade på min sida. Det tog inte lång stund förrän Jenny ”Gillade” SchoolBoost Networks Facebook-sida. Efter bara någon timme pratar vi med varandra på telefon och det klickar liksom direkt, du vet så där som det kan göra med oss som är så där snabba av oss. 🙂
Vi kom snabbt fram till att vi har mycket gemensamt och Jenny ville att jag skulle skriva ett gästbloggsinlägg om vad vi gör.

Vem är jag och varför gör jag detta?

Jag ska försöka göra en lång historia kort: Min energiska kropp gjorde inte alls som jag (eller fröken och andra) ville i skolan och det där blev minst sagt en utmaning för många fler än mig. Den erfarenheten är en av mina drivkrafter för mitt engagemang för det jag gör idag.  Jag var själv helt klart ute på farliga villovägar under tonåren, men på något sätt hittade jag kraft att göra ett mycket viktigt vägval när jag var 18 år.

Jag självmedicinerade mig med först socker, sedan nikotin, alkohol osv. Jag hade börjat med det tidigt i livet, så redan när jag var drygt 18 år kände jag att detta kommer sluta i förskräckelse om jag inte byter väg nu. Jag bestämde mig för att ta ett vitt år som för mig innebar ingen alkohol eller andra droger, jag rökte dock fortfarande och åt godis. Det var ett mycket lärorikt år som har inneburit att jag än idag inte har kommit tillbaka till det sättet att nyttja den typen av droger som jag gjorde då.

En annan anledning till min lust att bidra till att utveckla lärandet, är att jag under många år hade den stora förmånen att arbeta med barn och ungdomar, både i och utanför skolan. Under den tiden byggdes min drivkraft på och det blev än mer tydligt för mig att många av oss vuxna saknade förmågan att bemöta alla elever på rätt sätt.

Jag har aldrig tjänat mycket pengar, ha inte haft fokus på det. För mig har det alltid varit mer viktigt att tycka att det jag arbetar med ska vara roligt, utvecklande, utmanande och kännas meningsfullt. Jag har också haft lite olika uppdrag som kontaktperson och då fick jag åter kontakt med människor, både vuxna och barn, som på olika sätt hamnat snett i samhällets maskineri. Jag har svårt att bara sitta och titta på när det gäller sådana saker då jag tydligt känner att det absolut inte behöver vara på det sättet.

Från trygghetsnarkoman till frihetsnarkoman

2006 tog jag ett steg då jag kastade mig ut i det okända med att säga upp mig och starta och driva eget företag. Jag arbetade bl.a. med att hålla i föräldrautbildningar och med att utbilda skolpersonal i EQ (emotionell intelligens, Livskunskap) under ett antal år. Åter igen blev det tydligt att det är vi vuxna som behövde utvecklas för att förstå följande: Det finns inga snabba, enkla och bra metoder som gör att vi på ett uppbyggligt sätt kan få barnen att göra som VI vill. Det är faktiskt vi vuxna, oavsett om vi är föräldrar eller lärare, som själva behöver ändra i vårt sätt att förhålla oss till barnen som är lösningen.

Jag sålde allt och startade en stiftelse!

Långt senare gjorde jag ytterligare en stor omställning i mitt liv; från att vara en anställd husägare med en stor företagslokal, till att säga upp mig och numera bo i ett sk compact living på 20 kvm. (För övrigt ett av de bästa val jag har gjort i mitt liv.) Jag sålde det flesta av mina saker, något som kan verka väldigt drastiskt, men det blev liksom lättare och lättare för varenda pinal som försvann ut ur mitt liv. För en del av pengarna byggdes det lilla boendet ihop och den andra delen användes för att starta en stiftelse, en stiftelse för barn och ungdomar utanför ”boxen”, som heter The Consious Future Foundation – TCFF.

TCFF driver och stöttar nytänkande och förebyggande projekt som bidrar till att barn och ungdomar förstår vilken otrolig potential de har och att de betyder något, precis sådana som de är. Övertygelsen är att alla har något viktigt att bidra med, oavsett vem man är. TCFF projekt ska antingen direkt eller indirekt påverka barn och ungdomars psykiska och mentala hälsa positivt.

Att inte passa in, att inte vara som alla andra och att känna sig utanför, är en oerhört stark känsla som försämrar självkänslan, självförtroendet och leder till ett ännu starkare utanförskap. Flera beräkningar visar att ca 13 000 ungdomar hamnar i detta utanförskap varje år och det kostar vårt samhälle mängder i tappade resurser, ett enormt mänskligt lidande och ca 260 miljarder per årskull.

Tack vare mitt lilla och billiga boende, kan jag idag engagera mig ideellt i både stiftelsen och arbeta med andra projekt, som exempelvis SchoolBoost Network. Man behöver med andra ord varken vara rik på pengar eller vara någon framgångsrik kändis för att kunna göra något på ideell bas, som känns meningsfullt och gör skillnad.

Jag har fortfarande företaget kvar ihop med den andra personen som har startade stiftelsen. Han arbetar i det gemensamma företaget och vi klarar oss på det han drar in eftersom vi har så låga kostnader. Vi har liksom på allvar klivit ur det omtalade ekorrhjulet.

12048450_10206838025844495_1486800949_n

SchoolBoost Network – enad front för att påverka beslutsfattare

SchoolBoost Network är det senaste projektet, där jag är en av tre initiativtagare, de två andra heter Christer Hellberg och David Tivemark. Vi träffades i ett tidigare projekt som drevs av stiftelsen Skolvision, också ett ideellt projekt som drevs 2012-2014 och som mynnade ut i tre inspirationskonvent på tre olika orter. I Skolvisions projektgrupp ingick 12 personer, några av de mest namnkunniga föreläsarna inom skolutveckling och för barns rättigheter. Några av dem som också var med var: Lou Rossling, Micke Gunnarsson och pedagog-doktorn John Steinberg som skrivit drygt 40 böcker om skolutveckling.

annette christer david

Det var drygt 100 deltagare per konvent, främst skolfolk men även andra med intresse för skolutveckling. Vilken skillnad som Skolvision har gjort vet jag inte så säkert, men vi har fått mycket positiv feedback då deltagarna både fick verktyg, tips och inspiration i sitt arbete.

Jag, Christer och David hittade verkligen varandra och fortsätter därför vårt samarbete. Vi är så laddade för att bygga vidare på det stora nätverk med fantastiska människor som vi byggt upp och vi vet att det finns många fler som vill samma sak som vi.

Vi vill lyfta fram alla goda exempel på pedagogiska metoder, modeller och förhållningssätt som redan finns och används. Samtidigt vill vi vara öppna för nya idéer på hur vi bäst kan bemöta t.ex. någon med ADHD, Asperger eller kanske någon som är särbegåvad. Det finns otroligt mycket sådan kunskap bland föräldrar till barn med dessa förmågor och utmaningar, men också hos dem som själva har dessa diagnoser och naturligtvis även hos dem som arbetar med personer med NPF. De är alla viktiga resurser som vi ska ta till vara på och i SchoolBoost Network samlas vi från många olika grupperingar, för vi är övertygade om att nu är tiden mogen att göra saker på enad front för att kunna påverka beslutsfattare på riktigt.

Var med!

”Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället!”
Så lyder den korta förklaringen på VAD vi vill göra och HUR vi ska göra det. Den långa kan du läsa mer om på www.schoolboost.nu
Gilla SchoolBoost Network på FB här och NU! Gå med i nätverket i vår FB-grupp här.
Det ena är en Gilla-sida och det andra är en FB-grupp, men båda är för SchoolBoost.

Häng på du också, stötta SchoolBoost Network NU!
Med en innerlig önskan om ett utvecklande samarbete,
Annette

 

Hemmasittare – varför? – artikel i Föräldrakraft

Hemmasittare är barn och ungdomar som inte går i skolan, det blir för jobbigt och de stannar hemma. Under våren var det flera tidningar och tv-kanaler som uppmärksammade det här, gjorde intervjuer med barn med framför allt autism, men också ADHD och Asperger. De pratade också med föräldrar och pedagoger.

foraldrakraft mix

Varför hemmasittare?

Jag kände att det saknades en förklaring till varför det blir så jobbigt och har därför skrivit en artikel som kommer att publiceras i tidningen Föräldrakraft. Redan nu kan du läsa artikeln på webben.

Ur artikeln: Det går åt så mycket mer energi till sådant som de flesta andra inte ens tänker på. För mig var det till exempel en stor aha-upplevelse att förstå att andra människor inte känner sina kläder på kroppen hela tiden. För en vanlig person känns byxorna de första minuterna man har dem på sig, sedan stänger hjärnan av det intrycket. Det gör det inte för mig, de känns hela tiden och det tar av min energi och min uppmärksamhet.”

Artikeln är skriven tillsammans med mitt personliga biträde Ylva Ekdahl som även jobbar med ledarskapscoachning till chefer för personer med NPF.  Hon har hjälpt mig att försöka formulera förklaringar: det är inte så enkelt att sätta ord på. Jag är vuxen och mycket medveten om hur jag fungerar jämfört med andra, men för barn och ungdomar är det nog näst intill omöjligt att förklara varför skolan blir så övermäktig. Det känns jätteviktigt för mig att få dela med mig av mina upplevelser. Jag hoppas att det kan hjälpa barn och ungdomar att förklara hur de har det!

Framför allt vill jag visa på att det finns lösningar, det finns möjligheter för alla barn att klara sin skolgång, man behöver inte bli hemmasittare – det gäller bara att rektorer och pedagoger är flexibla, försöker hitta individuella lösningar och att barnen får den hjälp och stöd de behöver!

 

Abilias temadag i Löddeköpinge blev en succé

Det är alltid roligt att föreläsa när det är fullsatt! Idag var jag med på Abilias temadag på Dahls hotell i Löddeköpinge och föreläste. Anders Moberg från Attention var den andra föreläsaren. Temat var Hjälp och stöd i vardag och arbete

20150902_08532620150902_085257

11944814_1165593546791408_1018305995_n

Anders Moberg från Riksförbundet Attention och Jenny Ström

Jag fokuserade på att berätta om min egen situation, både ur mitt personliga, familje- och yrkesperspektiv, och vilka konsekvenser mina egenskaper, ADHD och Aspergers syndrom, får för mig i vardagen. Något som jag tror är väldigt viktigt att höra för de som arbetar som arbetsterapeuter, arbetsförmedlare, handläggare osv. Naturligtvis pratade jag också tekniska och strategiska lösningar (oavsett om de klassas som hjälpmedel eller ej) och framför allt om hur man ska sluta se problem och istället se möjligheter.

Fullsatt

20150902_090137

Det är väldigt kul att föreläsa när publiken verkligen är intresserad och vill veta mer. Jag är så himla glad över att så många som arbetar med hjälpmedel och arbetsliv vill lära sig mer! Och naturligtvis gillar jag också när det är fullsatt på mina föreläsningar. 🙂

Varmt tack till Sara, Peter och Lisa från Abilia för ett mycket bra arrangerat evenemang och ett kunnigt bemötande av mig som föreläsare!

20150902_150610

SAS fail x 2

SAS är ett företag som jag inte använder mig av speciellt ofta – eftersom jag föredrar att åka tåg när jag ska ut och resa. Men ska man åka till Arendalsuka i södra Norge så är det verkligen inte lätt att ta tåget, så det fick bli flyg istället. Tyvärr blev det en resa med problem och trassel och sånt stressar upp mig till max! Jag har behov av planering, vill veta var jag ska åka från, när, hur och att det verkligen blir som tänkt. Den här resan blev allt annat än sån…

image

Jag flög till Oslo och där missade jag min anslutning pga att vi var försenade. Fick vänta på nästa flyg, tog ju evigheter…

När jag väl kom till Kristiansand hade de tappat bort mitt och flera andras bagage. De letade och letade, och jag väntade länge på info om vart det tagit vägen. Men nej, de hittade det ej.

image

Till slut fick jag sätta mig i taxin utan bagage, riktigt hysterisk – alla mina kläder som jag ska ha på mig imorgon bitti vid mitt framträdande låg i bagaget, för att inte prata om de hjälpmedel som jag skulle visa… Och anteckningsblock och annat viktigt…  Har man ADHD och Asperger är det här total katastrof, allt faller samman. Gaaahhhh!

image

Nu har jag fått meddelande om att bagaget är upphittat och ska levereras till mitt hotell. Men gissa om jag är slutkörd av all stressen. Inte bästa förutsättningarna för att göra ett bra framträdande imorgon. Men jag får väl bryta ihop och komma igen…

På väg till Arendalsuka (Arendalsveckan)

Arendalsuka är Norges svar på Almedalsveckan – en vecka då politiker, myndigheter, intresseorganisationer, företag och privatpersoner möts och diskuterar viktiga ämnen. I år valde jag bort Almedalsveckan, men fick istället en förfrågan om att prata på Arendalsuka (visst är det märkligt när sånt händer!).

Arendalsuka 1 mobil

Nu är jag på väg, befinner mig på Arlanda packad med olika saker jag vill visa och laddad för att berätta mer om hjälpmedel och ny, spännande teknologi. Notera mitt smarta mobilsenilsnöre, som egentligen är en nyckelhållare. Vad gör man inte för att slippa tappa mobilen när man reser, där har jag ju massor av mina hjälpmedel.

Arendalsuka 2

Jag ska prata om ”Kan ny teknologi ge fler möjlighet till utbildning och arbete?”. Det är Stadped, norska motsvarigheten till Specialpedagogiska skolmyndigheten, som bjuder in. Först kommer jag att bli intervjuad som teknikexpert av moderatorn Martin Apenes och därefter ingå i en panel tillsammans med riktigt tunga namn inom organisationer, pedagogik och teknik i Norge. Känns jätteroligt att få vara en expert tillsammans med dem.
Du kan läsa mer i mitt förra blogginlägg om Norge.
Du kan läsa hela programmet för Arendalsuka här, min programpunkt är kl 9 den 17 augusti. 

Det är flera hundra tusen personer i Norge som inte kommer ut i arbete, men som med stor sannolikhet skulle kunna jobba om de hade rätt kognitiva hjälpmedel. Vi måste göra något här och nu, vi vet ju vad som behövs och vad som kan hjälpa!

Eventuellt kommer norska TV2 att filma, vilket vore jätteroligt. Jag hoppas att jag kan återkomma med videoklipp.

Gästbloggare: Att jobba med en virvelvind

Ylva jobbar med en virvelvindJag jobbar med en virvelvind – jag jobbar som personligt biträde till Jenny Ström!

Jenny bad mig skriva en bloggtext om att jobba som personligt biträde, så jag började skriva.

Jag är Jennys hjälpmedel, hennes struktur. Det finns mycket att säga om att vara ett hjälpmedel, om att stötta i det som inte funkar, om att vara både vän och professionell hjälpare. Om vilka kunskaper jag behöver och vilka metoder jag använder.

Det blev långt, en hel artikel. Jag hejdade mig och frågade Jenny om vi inte kan lägga ut texten på hemsidan istället. Du kan hitta hela artikeln här och läsa om hur vi jobbar tillsammans. Hur vi gör. Och om hur jag försöker stå stadigt i den virvelvind som är Jenny.

(Stöd till personligt biträde är något som företag kan ansöka om från arbetsförmedlingen. Det innebär att man får ett bidrag för att någon annan på företaget hjälper en person med det som inte fungerar pga ett funktionshinder. För en person med ADHD kan det betyda att en kollega hjälper till med administrativa uppgifter. Jenny, som är egen företagare, har fått stödet och kan på det sättet anlita mig, en annan egen företagare.)

//Ylva Ekdahl, yeh yeh coach & konsult, personligt biträde till Jenny Ström

 

Jenny testar: appen ResLedaren

Jenny testar: appen ResLedaren

Vad?

ResLedaren är en mobilapp för iPhone och Android som fungerar som en utökad reseplanerare i Sveriges kollektivtrafik. Appen är till för alla, men speciellt utvecklad för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Det är ett samarbetsprojekt som Autism- och Aspergerförbundet, SL, Samtrafiken, Vinnova, PTS och Swedish ICT står bakom.

De presenterar appen så här: ”En resa med kollektivtrafiken ställer krav på många kognitiva funktioner som personer med exempelvis Autismspektrumtillstånd, ADHD och utvecklingsstörning kan ha nedsatt funktionsförmåga inom. ResLedaren kompenserar för bristande tidsuppfattning, orienteringsförmåga och ger minnesstöd och överblick.”

Hur?

När man ska planera en resa är det ganska mycket som behöver organiseras. Det är inte bara själva resan, det är också ställtider (att gå hemifrån i tid, att komma ihåg att byta buss eller tåg,

För vem?

Alla kan använda ResLedaren för att planera resor inom kollektivtrafiken, men framför allt för den som har nedsatt förmåga inom vissa kognitiva funktioner  (som exempelvis personer med ADHD, Aspergers syndrom och autism)  hjälper ResLedaren till att kompensera för bristande tidsuppfattning, orienteringsförmåga och ger minnesstöd och överblick.

Var?

Appen ResLedaren laddas ner till din telefon, så du har den med dig i fickan eller väskan hela tiden. Ladda ner gratis på App Store eller Google Play. Ladda ner appen nu!

Variation?

Det finns flera funktioner i ResLedaren: planerings- och minnesstöd, orienteringsstöd och överblick av resan. Det går att använda appen på olika sätt, utifrån vad man behöver. Det finns flera instruktionsfilmer på Youtube om hur man använda olika funktioner.

Mer information

Du hittar mer information på hemsidan för ResLedaren, du kan också läsa mer och få nyheter på deras facebooksida.

Jenny tycker:

En superbra app som bl.a. min vän Anna Sjölund varit med och utvecklat. Imponerande helt enkelt!

Jenny Ström i Norge – Arendalsuka och SPOT 2015

Norge är ett spännande land och i höst kommer jag att vara med på två större evenemang och prata om ADHD, Aspergers syndrom, hjälpmedel, stöd och framför allt hur det fungerar i praktiken.

norwegian-flag-1026732-marendalsuka

I år valde jag att inte åka till Almedalen, men vad är väl en svensk Almedalsvecka jämfört med den norska motsvarigheten Arendalsveckan, eller som norrmännen säger Arendalsuka!

Arendalsuka 2015, 12-18 augusti

Arendalsuken motsvarar vår Almedalsvecka – alla som är intresserade av samhällsfrågor samlas och diskuterar, genomför seminarier och föreläsningar, debatter osv. Den går av stapeln 12-18 augusti i Arendal, söder om Oslo. Jag kommer att vara med i en debattpanel den 17 augusti som Statlig spesialpedagogisk tjeneste (norska motsvarigheten till Specialpedogiska skolmyndigheten) håller i. Temat är ”Inkludering i praksis?”, (dvs inkludering i praktiken).

Det känns jättestort att bli tillfrågad om att vara med i en sån här panel. De övriga deltagarna i panelen är Nils-Erik Mathiassen, Statped, Sverre Fuglerud, Norges Blindeförbund, Åsne Midtbø, Dysleksi Norge, Tore Tennøe, Teknologirådet.  Martin Aspenes, känd journalist och informatör, kommer att vara moderator.

Vi kommer att hålla till på Fiskebrygga, och det ser ju inte helt fel ut… Hoppas jag får möjlighet att äta hos dem!

Tone L Mørk som är direktör på Statped inbjuder till debatt om viktiga frågor som t.ex; varför lyckas vi inte bättre med att inkludera alla i skola och arbetsliv.

Inkludering i praksis?

Dato: mandag 17. august 2015

Tidspunkt: Kl. 0900 – 1030

Sted: Kafé Fiskebrygga i Arendal sentrum

Det serveres frokost.

Statped ønsker å arrangere en debatt på årets Arendaluke der vi samler politikere og organisasjoner til samtale om inkludering i opplæringen av elever med behov for tilrettelegging.

Statpeds brukere er i mange tilfeller utsatte elever. For dem kan en god inkluderende praksis i skolen være avgjørende for hvorvidt de kommer i jobb senere i livet. Samtidig vet vi at statistikken viser at alt for mange elever med behov for tilrettelegging aldri får en tilknytning til arbeidslivet.

Hvorfor lykkes vi ikke bedre med å inkludere alle i skole og arbeidsliv? Er det bare A4-barna som har plass i enhetsskolen? Kan bruk av teknologi få fart på inkluderingen? Kan det digitale klasserommet hindre stigmatisering og skape motivasjon, engasjement og større mestring blant elevene? Er inkludering også et moralsk prosjekt – hva betyr holdninger og myter?

Dette er spørsmål vi gjerne vil invitere til debatt om.

Bakgrunn

Å være inkludert betyr å delta i og tilhøre et sosialt fellesskap enten det er i barnehage, skole, fritid eller arbeidsliv. Myndigheter, forskere, fagfolk og foreldre er opptatt av inkludering, utreder sammenhenger, skriver bøker – og er engasjert til barnas og de unges beste. Likevel er altfor mange utenfor. Utenfor klasserommet, tilsidesatt i fritiden og utenfor arbeidslivet.
Vi er mange som arbeider for å sikre god inkludering i både opplæring, samfunns- og arbeidsliv. Hvorfor får vi det likevel ikke bedre til, spør Tone Mørk, direktør i Statped.
Statpeds samfunnsoppdrag er «å bidra til at barn, unge og voksne med særskilte opplæringsbehov gis muligheter til å være aktive deltakere i utdanning, arbeid og samfunnsliv». Det er ambisiøst, men vi skal være ambisiøse. Særlig på vegne av de barna som har krevende utgangspunkt. De fleste av oss ønsker å bli møtt med forventninger, og grunnlaget for å delta i opplæring og arbeidsliv legges svært tidlig i livet.

Spørsmål for debatten

På tross av at inkludering har stått på den politiske dagsorden i flere år, er realiteten at flere får undervisning utenfor klasserommet. Patrick Kermit, forsker ved NTNU, viser i rapporten ”En av flokken”  at så mye som en fjerdedel av elevene med sansetap får undervisning helt eller delvis utenfor klasserommet.
Brukerorganisasjonene forteller i Statpeds brukerråd at eksempelvis blinde elever opplever å bli unntatt fra eksamen i matematikk. Uten avgangseksamen er det vanskeligere å komme videre i opplæringsløpet.

  • Har forståelsen for inkludering ikke nådd inn i den vanlige skolen? Hva må gjøres? Inkludering handler om pedagogikk.
  • Glemmer vi at det også handler om holdninger?
  • Hvordan kan vi hindre stigmatisering samtidig som vi tar hensyn til elevens forutsetninger?Er det opp til skolene og utdanningsinstitusjonene selv å definere innholdet i inkludering? Skal inkludering være et spørsmål om geografi?
  • Trenger vi nye måter å jobbe på og nye samarbeidsformer etatene imellom for å sikre mer smidige overganger?
  • Kan vi klare å kople disse behovene på en bedre måte?
  • Hva hindrer skoleverket i å ta i bruk mulighetene? Er det mangel på kunnskap? Er det et spørsmål om ressurser og prioriteringer? 
  • Hvordan kan vi i fellesskap sikre at teknologi tas mer systematisk i bruk?
  • Er det noen skjulte fallgruver med å ta i bruk teknologi? Hvordan kan vi unngå å falle i dem?
  • Finnes det verktøy og metoder for å se om brukerne når målene sine om økt mestring eller deltakelse i utdanning og/eller arbeid?

______________________________________________________________________________________________________________

SPOT 2015, 25-26 november Lillestrøm

SPOT 2015 är en stor konferens med närmare 350 deltagare, som anordnas av norska Statlig spesialpedagogisk tjeneste  (motsvarigheten till vår Specialpedagogiska skolmyndighet). De anordnar årligen den här två-dagarskonferensen om specialpedagogik och teknologi.

I år kommer jag att vara med på programmet – och jag är den första talaren! Jag får alltså öppna konferensen!!! STORT!
Jag kommer att prata om ”Livet med ADHD/autisme – og teknologi”.

Jag en av fyra plenumföreläsare och jag är den enda kvinnan och dessutom den enda som inte är professor!

Det brukar komma närmare 350 konferensdeltagare och det ska bli jätteroligt att prata om just det jag är expert på: kombinationen diagnos, hjälpmedel och teknologi. Konferensen handlar om just vad ny teknologi kan bidra med för barn och ungdomar med speciella behov.

Konferensen går av stapeln i Lilleström 25-26 november. Är du intresserad av att åka dit och vara med hittar du programmet och mer information här.