Kategoriarkiv: Dina barns utveckling

Minikonferens 7 – sammanfattning

Vad är en expert? Det anser jag att alla som deltog i min Minikonferens 7 den 14 mars 2016 är inom sina respektive områden. Där var pedagoger, innovatörer, rektorer, konsulter, föreläsare, radiopratare, ideellt engagerade och flera andra. Jag hade varit noga med att också bjuda in några ungdomar, de är ju verkligen experter på barn, ungdom och skola.

Imre skolexpert

Totalt var vi 36 experter som träffades den här kvällen. (Du kan se hela deltagarlistan här). Alla dessa är eldsjälar som brinner för att försöka göra något åt det som var kvällens tema:

Från utanförskap till entreprenörskap – alla vinner på att alla klarar skolan!

Ett tema som inte alls behöver vara tråkigt – vi måste hitta glädjen i att förändra till det bättre! Här är i alla fall jag lite galen och tokig… Sen blev vi seriösa igen.

NPF-expert Jenny Ström

 

Experter diskuterar

 

Expertsnack

Ingvar Nilsson om utanförskapets pris

Ingvar Nilsson, nationalekonom som forskar om utanförskap och vad det kostar, inledde konferensen med en presentation. Forskningen visar tydligt att tidiga insatser lönar sig!

DSCN0046

Här kan du själv räkna ut vad Utanförskapet kostar per
årskull i din kommun!

Här kan du se en film om vad Utanförskapet kostar i min hemkommun Haninge

Temadiskussioner

Mina minikonferenser går ut på att låta människor från olika professioner och branscher få en chans att prata med varandra över yrkesgränserna. Det ger en möjlighet till att skapa nya kontakter, starta nya samarbeten och komma på nya idéer om hur man kan gå vidare. Något som alla som deltar uppskattar väldigt.

Den här gången delade vi upp oss i olika diskussionsgrupper och pratade under olika teman:

  • Samverkan
  • Pedagogik
  • Inkludering
  • Hälsa, relationer och psykisk (o)hälsa
  • Ekonomi, politik och ledning
  • Digitalisering och media

Varje grupp sammanfattade sin diskussion med hjälp av mind-maps, post-it-lappar och sammanfattningar. Jag tycker det är mer givande än ytterligare en tråkig rapport som ligger i någon hylla och inte läses – det här ska vara inspiration till nya tankar och jag hoppas att de som deltog för diskussionerna vidare med sina nya kontakter. Jag vet redan nu att nya samarbeten startats, vilket är väldigt roligt. Och viktigt!

Här får du en glimt av vad vi diskuterade:

 

Röster från Minikonferensen

På alla konferenser sägs bra saker, men sen försvinner de i det allmänna bruset. Jag bad istället att deltagarna skulle skriva upp tankar om vad de ville diskutera på post-it-lappar, så vi kan ha dem kvar. Här är några av dem som jag tycker är riktigt bra:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Alla de här skulle jag vilja fortsätta att jobba med. Alla skulle kunna bli en egen konferens.

Hur går vi vidare?

Här vill jag börja med ett stort tack till min huvudsponsor: the 3D Classroom/Sensavis, som jag nog måste säga redan har gått vidare. De försöker hitta alternativa sätt att jobba i skolan, för dem som behöver alternativ pedagogik. Jag är så glad över att de vill vara en pådrivande kraft för att förändra skolan och stötta i att alla barn ska klara skolan.

Även mina andra sponsorer: Misa, Iris Hjälpmedel, DayCape och SchoolBoost Network jobbar aktivt för att förändra skola, fortbildning och arbetsliv för dem som inte riktigt hamnar inom mallarna.

Många av de som var med på konferensen har skrivit om det på sina egna hemsidor, bloggar och på sociala medier. Du kan hitta det under hashtaggen #jennystrom

Här hittar du vad som skrevs på Twitter och Facebook
Christer Hellbergs ”På spåret”,

Slutligen skulle jag vilja rikta ett stort tack till alla deltagare! Tack för att ni delade med er av er expertkunskap, er kraft och energi – nu jobbar vi vidare på att alla barn ska klara skolan!

Jenny testar: DayCape app

DayCape appen från Diamonic Creations

Anton Håkansson bad mig och min son Imre att testa den här appen, vilket vi har gjort under en längre tid.

Det var därför väldigt kul att appen DayCape fick The Brewhouse Award – Sveriges mest nyskapande idé- och innovationstävling i Göteborg.

Vad?

DayCape är en digital bildkalender, en visuell app, för barn och unga med autism. DayCape fungerar som en webbplattform där barnet själv, föräldrar och vänner kan planera dagen. Appen visar med fotografier, teckningar eller ikoner vad som händer  gårdagen, idag och morgondagen. Den påminner också på rätt tid och visar med en tidsmätare hur lång tid händelsen kommer att ta.

Diamonic Creations presenterar den så här: ”DayCape vill att alla barn ska leva i en värld där man är entusiastisk över dagen man har framför sig. För barn med autism, kan uppgifterna för inför kommande dag verka mycket svåra. Det är därför vi utvecklat en rolig och interaktiv digital bildkalender som hjälper barnen att planera sin dag för att sedan kunna ser fram emot aktiviteter som planeras.”

Hur?

Från hemsidan DayCape.se kan den som planerar (det kan vara förälder, lärare, en vän eller personen själv) lägga in aktiviteter för dagen. Det finns en bildbank, men man kan också lägga upp sina egna bilder. De laddas sen automatiskt upp till den personliga appen med tidangivelser. Den som använder appen loggar in med användarnamn och lösenord.
Det är bara den som har planeringsrättighet som kan ändra i schemat och lägga in nya poster, så att saker inte försvinner av misstag.

För vem?

Den här appen är specifikt riktad till personer med autism, främst barn och unga, men även vuxna kan använda den.

Appen är bra för alla, eftersom det alltid är bra med bildstöd!

Var?

Appen finns på iTunes för Iphone och Ipad och kommer snart även till Android.

Variation?

DayCape håller fortfarande på att utvecklas och de jobbar med att lägga till fler bilder och funktioner.

Mer information

DayCape utvecklas av Diamonic Creations. Du kan läsa mer på www.daycape.com/sv/.

Jenny tycker:

Anton Håkansson och Jenny Ström

Anton Håkansson och Jenny Ström

Jag tycker att DayCape är en rejält bra app, som är väl genomtänkt. Sen är det fantastiskt att samarbeta med Anton Håkansson, han lyssnar på mig och min son och gör ständigt förbättringar. Go Anton! Go DayCape!

 

Tips för en fridefull Jul!

Snart är det jul och vi bryter våra vanliga rutiner: skolan är stängd, vi äter annan mat, träffar andra människor och kanske åker bort. Något som kan vara jobbigt för framför allt barn och ungdomar med ADHD, Asperger eller autism och därför blir Julen inte så fridefull som vi önskat. Helt plötsligt börjar vi också nämna ord och uttryck som inte används så ofta resten av året, ”dopp i grytan” låter rätt läskigt om man inte vet vad som ska doppas. Jämför med ”dopp i poolen”.
Jag kommer ihåg när min äldsta son skulle fira Lucia på förskolan, hade han svårt att hantera att det inte fanns tåg. ALLA hade ju sagt att det skulle vara ett Luciatåg!

luciatag

Det finns många saker du kan göra för att underlätta. Mina bästa tips är att utgå från tio grundläggande frågor och gå igenom i förväg vad som ska hända.

 

Tio grundläggande frågor om julen

10 frågor

När? Berätta om hur många dagar det är tills ni skagöra det, ha gärna en nedräkningstavla, så tiden blir lättare att förstå. Adventskalendern går också att använda: ”om 7 luckor ska vi åka till farmor”. Ska ni resa bort, var noga med hur många dagar och nätter det gäller. Viktigt att också tala om vilka tider ungefär som ni kommer vara hos någon annan eller hur länge gäster kommer att vara kvar. Läs mer

Se Jenny Ströms föreläsning om ”Livet med AD/HD, Asperger och teknologi”

Min föreläsning på SPOT- konferensen i Norge filmades av arrangören Statped. Jenny berättar om livet med AD/HD, Asperger (autism) och teknologi, samt tipsar om produkter, hjälpmedel och strategier som underlättar.

Jag hoppas du hittar något som är intressant för dig.

norge

Vill du veta mer om något av de produkter, hjälpmedel, strategier och annat som jag pratar om, så använd sökrutan uppe till höger på sidan, så hittar du sannolikt det du söker!

Du hittar också länkar till återförsäljare/producenter längst ner i detta inlägg. Är du intresserad av att få något av de hjälpmedel som jag tipsar om: kontakta en arbetsterapeut.


Föreläsning: ”Livet med AD/HD, Asperger och teknologi”


Bild1 i kollage

Varmt tack till många av mina Samarbetspartners:

 

Gästbloggare: Annette från SchoolBoost Network!

SchoolBoost network

received_10206886456855240

Jag välkomnar Annette Wahlgren från SchoolBoost Network som gästbloggare, hon är en fantastisk kvinna och här skriver hon om hur hon från myror i benen, genomförde en rejäl omställning i sitt liv och hur projektet SchoolBoost Network startades!

/Jenny

Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället

”Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället”

Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället! Det är den korta förklaringen på VAD SchoolBoost Network vill göra och HUR vi ska göra det. Jag heter Annette Wahlgren och är en av initiativtagarna. SchoolBoost ska drivas som en ideell förening och är ett nystartat skolutvecklingsprojekt, med extra fokus på alla dem som inte får det stöd de behöver för att kunna lyckas utefter sina egna förutsättningar. Vi vill ge ett extra lyft till både personal och elever i skolan. Vi vill sprida goda exempel på pedagogiska metoder, bra teknik, engagerade förebilder och öka motivationen för ett mer lustfyllt lärande för livet. Vi anser att lärande ska utgå från varje individs styrkor och bygga på egen vilja och intresse.

Varför gästbloggar jag här?

Jag hittade ett intressant inlägg på Facebook från Jenny Ström, som jag genast delade på min sida. Det tog inte lång stund förrän Jenny ”Gillade” SchoolBoost Networks Facebook-sida. Efter bara någon timme pratar vi med varandra på telefon och det klickar liksom direkt, du vet så där som det kan göra med oss som är så där snabba av oss. :)
Vi kom snabbt fram till att vi har mycket gemensamt och Jenny ville att jag skulle skriva ett gästbloggsinlägg om vad vi gör.

Vem är jag och varför gör jag detta?

Jag ska försöka göra en lång historia kort: Min energiska kropp gjorde inte alls som jag (eller fröken och andra) ville i skolan och det där blev minst sagt en utmaning för många fler än mig. Den erfarenheten är en av mina drivkrafter för mitt engagemang för det jag gör idag.  Jag var själv helt klart ute på farliga villovägar under tonåren, men på något sätt hittade jag kraft att göra ett mycket viktigt vägval när jag var 18 år.

Jag självmedicinerade mig med först socker, sedan nikotin, alkohol osv. Jag hade börjat med det tidigt i livet, så redan när jag var drygt 18 år kände jag att detta kommer sluta i förskräckelse om jag inte byter väg nu. Jag bestämde mig för att ta ett vitt år som för mig innebar ingen alkohol eller andra droger, jag rökte dock fortfarande och åt godis. Det var ett mycket lärorikt år som har inneburit att jag än idag inte har kommit tillbaka till det sättet att nyttja den typen av droger som jag gjorde då.

En annan anledning till min lust att bidra till att utveckla lärandet, är att jag under många år hade den stora förmånen att arbeta med barn och ungdomar, både i och utanför skolan. Under den tiden byggdes min drivkraft på och det blev än mer tydligt för mig att många av oss vuxna saknade förmågan att bemöta alla elever på rätt sätt.

Jag har aldrig tjänat mycket pengar, ha inte haft fokus på det. För mig har det alltid varit mer viktigt att tycka att det jag arbetar med ska vara roligt, utvecklande, utmanande och kännas meningsfullt. Jag har också haft lite olika uppdrag som kontaktperson och då fick jag åter kontakt med människor, både vuxna och barn, som på olika sätt hamnat snett i samhällets maskineri. Jag har svårt att bara sitta och titta på när det gäller sådana saker då jag tydligt känner att det absolut inte behöver vara på det sättet.

Från trygghetsnarkoman till frihetsnarkoman

2006 tog jag ett steg då jag kastade mig ut i det okända med att säga upp mig och starta och driva eget företag. Jag arbetade bl.a. med att hålla i föräldrautbildningar och med att utbilda skolpersonal i EQ (emotionell intelligens, Livskunskap) under ett antal år. Åter igen blev det tydligt att det är vi vuxna som behövde utvecklas för att förstå följande: Det finns inga snabba, enkla och bra metoder som gör att vi på ett uppbyggligt sätt kan få barnen att göra som VI vill. Det är faktiskt vi vuxna, oavsett om vi är föräldrar eller lärare, som själva behöver ändra i vårt sätt att förhålla oss till barnen som är lösningen.

Jag sålde allt och startade en stiftelse!

Långt senare gjorde jag ytterligare en stor omställning i mitt liv; från att vara en anställd husägare med en stor företagslokal, till att säga upp mig och numera bo i ett sk compact living på 20 kvm. (För övrigt ett av de bästa val jag har gjort i mitt liv.) Jag sålde det flesta av mina saker, något som kan verka väldigt drastiskt, men det blev liksom lättare och lättare för varenda pinal som försvann ut ur mitt liv. För en del av pengarna byggdes det lilla boendet ihop och den andra delen användes för att starta en stiftelse, en stiftelse för barn och ungdomar utanför ”boxen”, som heter The Consious Future Foundation – TCFF.

TCFF driver och stöttar nytänkande och förebyggande projekt som bidrar till att barn och ungdomar förstår vilken otrolig potential de har och att de betyder något, precis sådana som de är. Övertygelsen är att alla har något viktigt att bidra med, oavsett vem man är. TCFF projekt ska antingen direkt eller indirekt påverka barn och ungdomars psykiska och mentala hälsa positivt.

Att inte passa in, att inte vara som alla andra och att känna sig utanför, är en oerhört stark känsla som försämrar självkänslan, självförtroendet och leder till ett ännu starkare utanförskap. Flera beräkningar visar att ca 13 000 ungdomar hamnar i detta utanförskap varje år och det kostar vårt samhälle mängder i tappade resurser, ett enormt mänskligt lidande och ca 260 miljarder per årskull.

Tack vare mitt lilla och billiga boende, kan jag idag engagera mig ideellt i både stiftelsen och arbeta med andra projekt, som exempelvis SchoolBoost Network. Man behöver med andra ord varken vara rik på pengar eller vara någon framgångsrik kändis för att kunna göra något på ideell bas, som känns meningsfullt och gör skillnad.

Jag har fortfarande företaget kvar ihop med den andra personen som har startade stiftelsen. Han arbetar i det gemensamma företaget och vi klarar oss på det han drar in eftersom vi har så låga kostnader. Vi har liksom på allvar klivit ur det omtalade ekorrhjulet.

12048450_10206838025844495_1486800949_n

SchoolBoost Network – enad front för att påverka beslutsfattare

SchoolBoost Network är det senaste projektet, där jag är en av tre initiativtagare, de två andra heter Christer Hellberg och David Tivemark. Vi träffades i ett tidigare projekt som drevs av stiftelsen Skolvision, också ett ideellt projekt som drevs 2012-2014 och som mynnade ut i tre inspirationskonvent på tre olika orter. I Skolvisions projektgrupp ingick 12 personer, några av de mest namnkunniga föreläsarna inom skolutveckling och för barns rättigheter. Några av dem som också var med var: Lou Rossling, Micke Gunnarsson och pedagog-doktorn John Steinberg som skrivit drygt 40 böcker om skolutveckling.

annette christer david

Det var drygt 100 deltagare per konvent, främst skolfolk men även andra med intresse för skolutveckling. Vilken skillnad som Skolvision har gjort vet jag inte så säkert, men vi har fått mycket positiv feedback då deltagarna både fick verktyg, tips och inspiration i sitt arbete.

Jag, Christer och David hittade verkligen varandra och fortsätter därför vårt samarbete. Vi är så laddade för att bygga vidare på det stora nätverk med fantastiska människor som vi byggt upp och vi vet att det finns många fler som vill samma sak som vi.

Vi vill lyfta fram alla goda exempel på pedagogiska metoder, modeller och förhållningssätt som redan finns och används. Samtidigt vill vi vara öppna för nya idéer på hur vi bäst kan bemöta t.ex. någon med ADHD, Asperger eller kanske någon som är särbegåvad. Det finns otroligt mycket sådan kunskap bland föräldrar till barn med dessa förmågor och utmaningar, men också hos dem som själva har dessa diagnoser och naturligtvis även hos dem som arbetar med personer med NPF. De är alla viktiga resurser som vi ska ta till vara på och i SchoolBoost Network samlas vi från många olika grupperingar, för vi är övertygade om att nu är tiden mogen att göra saker på enad front för att kunna påverka beslutsfattare på riktigt.

Var med!

”Lyfter vi skolan, lyfter vi samhället!”
Så lyder den korta förklaringen på VAD vi vill göra och HUR vi ska göra det. Den långa kan du läsa mer om på www.schoolboost.nu
Gilla SchoolBoost Network på FB här och NU! Gå med i nätverket i vår FB-grupp här.
Det ena är en Gilla-sida och det andra är en FB-grupp, men båda är för SchoolBoost.

Häng på du också, stötta SchoolBoost Network NU!
Med en innerlig önskan om ett utvecklande samarbete,
Annette

 

Hemmasittare – varför? – artikel i Föräldrakraft

Hemmasittare är barn och ungdomar som inte går i skolan, det blir för jobbigt och de stannar hemma. Under våren var det flera tidningar och tv-kanaler som uppmärksammade det här, gjorde intervjuer med barn med framför allt autism, men också ADHD och Asperger. De pratade också med föräldrar och pedagoger.

foraldrakraft mix

Varför hemmasittare?

Jag kände att det saknades en förklaring till varför det blir så jobbigt och har därför skrivit en artikel som kommer att publiceras i tidningen Föräldrakraft. Redan nu kan du läsa artikeln på webben.

Ur artikeln: Det går åt så mycket mer energi till sådant som de flesta andra inte ens tänker på. För mig var det till exempel en stor aha-upplevelse att förstå att andra människor inte känner sina kläder på kroppen hela tiden. För en vanlig person känns byxorna de första minuterna man har dem på sig, sedan stänger hjärnan av det intrycket. Det gör det inte för mig, de känns hela tiden och det tar av min energi och min uppmärksamhet.”

Artikeln är skriven tillsammans med mitt personliga biträde Ylva Ekdahl som även jobbar med ledarskapscoachning till chefer för personer med NPF.  Hon har hjälpt mig att försöka formulera förklaringar: det är inte så enkelt att sätta ord på. Jag är vuxen och mycket medveten om hur jag fungerar jämfört med andra, men för barn och ungdomar är det nog näst intill omöjligt att förklara varför skolan blir så övermäktig. Det känns jätteviktigt för mig att få dela med mig av mina upplevelser. Jag hoppas att det kan hjälpa barn och ungdomar att förklara hur de har det!

Framför allt vill jag visa på att det finns lösningar, det finns möjligheter för alla barn att klara sin skolgång, man behöver inte bli hemmasittare – det gäller bara att rektorer och pedagoger är flexibla, försöker hitta individuella lösningar och att barnen får den hjälp och stöd de behöver!

 

Jenny Ström i Norge – Arendalsuka och SPOT 2015

Norge är ett spännande land och i höst kommer jag att vara med på två större evenemang och prata om ADHD, Aspergers syndrom, hjälpmedel, stöd och framför allt hur det fungerar i praktiken.

norwegian-flag-1026732-marendalsuka

I år valde jag att inte åka till Almedalen, men vad är väl en svensk Almedalsvecka jämfört med den norska motsvarigheten Arendalsveckan, eller som norrmännen säger Arendalsuka!

Arendalsuka 2015, 12-18 augusti

Arendalsuken motsvarar vår Almedalsvecka – alla som är intresserade av samhällsfrågor samlas och diskuterar, genomför seminarier och föreläsningar, debatter osv. Den går av stapeln 12-18 augusti i Arendal, söder om Oslo. Jag kommer att vara med i en debattpanel den 17 augusti som Statlig spesialpedagogisk tjeneste (norska motsvarigheten till Specialpedogiska skolmyndigheten) håller i. Temat är ”Inkludering i praksis?”, (dvs inkludering i praktiken).

Det känns jättestort att bli tillfrågad om att vara med i en sån här panel. De övriga deltagarna i panelen är Nils-Erik Mathiassen, Statped, Sverre Fuglerud, Norges Blindeförbund, Åsne Midtbø, Dysleksi Norge, Tore Tennøe, Teknologirådet.  Martin Aspenes, känd journalist och informatör, kommer att vara moderator.

Vi kommer att hålla till på Fiskebrygga, och det ser ju inte helt fel ut… Hoppas jag får möjlighet att äta hos dem!

Tone L Mørk som är direktör på Statped inbjuder till debatt om viktiga frågor som t.ex; varför lyckas vi inte bättre med att inkludera alla i skola och arbetsliv.

Inkludering i praksis?

Dato: mandag 17. august 2015

Tidspunkt: Kl. 0900 – 1030

Sted: Kafé Fiskebrygga i Arendal sentrum

Det serveres frokost.

Statped ønsker å arrangere en debatt på årets Arendaluke der vi samler politikere og organisasjoner til samtale om inkludering i opplæringen av elever med behov for tilrettelegging.

Statpeds brukere er i mange tilfeller utsatte elever. For dem kan en god inkluderende praksis i skolen være avgjørende for hvorvidt de kommer i jobb senere i livet. Samtidig vet vi at statistikken viser at alt for mange elever med behov for tilrettelegging aldri får en tilknytning til arbeidslivet.

Hvorfor lykkes vi ikke bedre med å inkludere alle i skole og arbeidsliv? Er det bare A4-barna som har plass i enhetsskolen? Kan bruk av teknologi få fart på inkluderingen? Kan det digitale klasserommet hindre stigmatisering og skape motivasjon, engasjement og større mestring blant elevene? Er inkludering også et moralsk prosjekt – hva betyr holdninger og myter?

Dette er spørsmål vi gjerne vil invitere til debatt om.

Bakgrunn

Å være inkludert betyr å delta i og tilhøre et sosialt fellesskap enten det er i barnehage, skole, fritid eller arbeidsliv. Myndigheter, forskere, fagfolk og foreldre er opptatt av inkludering, utreder sammenhenger, skriver bøker – og er engasjert til barnas og de unges beste. Likevel er altfor mange utenfor. Utenfor klasserommet, tilsidesatt i fritiden og utenfor arbeidslivet.
Vi er mange som arbeider for å sikre god inkludering i både opplæring, samfunns- og arbeidsliv. Hvorfor får vi det likevel ikke bedre til, spør Tone Mørk, direktør i Statped.
Statpeds samfunnsoppdrag er «å bidra til at barn, unge og voksne med særskilte opplæringsbehov gis muligheter til å være aktive deltakere i utdanning, arbeid og samfunnsliv». Det er ambisiøst, men vi skal være ambisiøse. Særlig på vegne av de barna som har krevende utgangspunkt. De fleste av oss ønsker å bli møtt med forventninger, og grunnlaget for å delta i opplæring og arbeidsliv legges svært tidlig i livet.

Spørsmål for debatten

På tross av at inkludering har stått på den politiske dagsorden i flere år, er realiteten at flere får undervisning utenfor klasserommet. Patrick Kermit, forsker ved NTNU, viser i rapporten ”En av flokken”  at så mye som en fjerdedel av elevene med sansetap får undervisning helt eller delvis utenfor klasserommet.
Brukerorganisasjonene forteller i Statpeds brukerråd at eksempelvis blinde elever opplever å bli unntatt fra eksamen i matematikk. Uten avgangseksamen er det vanskeligere å komme videre i opplæringsløpet.

  • Har forståelsen for inkludering ikke nådd inn i den vanlige skolen? Hva må gjøres? Inkludering handler om pedagogikk.
  • Glemmer vi at det også handler om holdninger?
  • Hvordan kan vi hindre stigmatisering samtidig som vi tar hensyn til elevens forutsetninger?Er det opp til skolene og utdanningsinstitusjonene selv å definere innholdet i inkludering? Skal inkludering være et spørsmål om geografi?
  • Trenger vi nye måter å jobbe på og nye samarbeidsformer etatene imellom for å sikre mer smidige overganger?
  • Kan vi klare å kople disse behovene på en bedre måte?
  • Hva hindrer skoleverket i å ta i bruk mulighetene? Er det mangel på kunnskap? Er det et spørsmål om ressurser og prioriteringer? 
  • Hvordan kan vi i fellesskap sikre at teknologi tas mer systematisk i bruk?
  • Er det noen skjulte fallgruver med å ta i bruk teknologi? Hvordan kan vi unngå å falle i dem?
  • Finnes det verktøy og metoder for å se om brukerne når målene sine om økt mestring eller deltakelse i utdanning og/eller arbeid?

______________________________________________________________________________________________________________

SPOT 2015, 25-26 november Lillestrøm

SPOT 2015 är en stor konferens med närmare 350 deltagare, som anordnas av norska Statlig spesialpedagogisk tjeneste  (motsvarigheten till vår Specialpedagogiska skolmyndighet). De anordnar årligen den här två-dagarskonferensen om specialpedagogik och teknologi.

I år kommer jag att vara med på programmet – och jag är den första talaren! Jag får alltså öppna konferensen!!! STORT!
Jag kommer att prata om ”Livet med ADHD/autisme – og teknologi”.

Jag en av fyra plenumföreläsare och jag är den enda kvinnan och dessutom den enda som inte är professor!

Det brukar komma närmare 350 konferensdeltagare och det ska bli jätteroligt att prata om just det jag är expert på: kombinationen diagnos, hjälpmedel och teknologi. Konferensen handlar om just vad ny teknologi kan bidra med för barn och ungdomar med speciella behov.

Konferensen går av stapeln i Lilleström 25-26 november. Är du intresserad av att åka dit och vara med hittar du programmet och mer information här.

Tandvård i hemmet

Tandvård i hemmet är något som inte många känner till. För den som tillhör LSS kan en mobil tandvårdsenhet göra kostnadsfria munhälsobedömningar – det innebär att teamet kommer hem till dig och gör undersökningen där.
Behöver något åtgärdas så fixar de det mesta, och du vet väl att om du har en insats via LSS så ska du be LSS-handläggare om ett Tandvårdsstödsintyg, då ingår all nödvändig tandvård i högkostnadsskyddet.

För mig som bor i Stockholm innebär det att avgiften för viss tandvård och/eller sjukvård för närvarande aldrig kan bli högre än 1100 kronor under en 12-månadersperiod.

wpid-20150527_135835.jpg

Jag gillar inte att gå till tandläkaren och det är jag inte ensam om. Det är lätt att ett funktionshinder och medicinering ökar risken för problem med munhålan och tänderna. Det är inte ovanligt att t ex personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer antingen glömmer bort eller inte riktigt fixar att gå till tandläkaren. För den som är till exempel ljudkänslig, smärtkänslig och har svårt med många intryck kan ett tandläkarbesök bli riktigt jobbigt. Därför är den här tjänsten som finns i alla fall i Stockholms läns landsting en riktigt superbra service.

Själv får jag kväljningar, har svårt att ha många saker i munnen och är väldigt smärtkänslig.

I Stockholms län är det Distriktstandvården som erbjuder den här tjänsten. Jag har precis provat att träffa deras tandläkare hemma – och vilken fantastisk skillnad! Jag får vara i en miljö där jag är trygg, där det inte är en massa ljud som stör och tandvårdspersonal som är mycket förstående och lyssnar på mig.

För att undvika att behöva tandvård är det naturligtvis bra att börja med att borsta tänderna. Det finns en del smarta hjälpmedel för barn som har problem med tandborstningen. Har du till exempel sett att det finns specialtandborstar som borstar både tändernas alla ytor samtidigt.

Jag har inte testat denna tandborste ännu, men jag vet att jag och många andra är hjälpta av att använda en barntandborste eller en el-tandborste!

 

 

Skolan slut – nervös för nästa termin?

Skolan är slut för den här terminen. För många är det med en lättnadens suck som de går på sommarlov. Skolan är jobbig, kraven är höga, miljön är krävande och för många barn och ungdomar funkar det väldigt dåligt. En del har jätteproblem med mobbning och utanförskap. För en del är det jättesvårt att sitta still och koncentrera sig.

Idag blir många barn och ungdomar hemmasittare. Skolan blir helt enkelt för jobbig, miljön tar så mycket kraft, till slut ligger barnen så efter de andra och blir så utanför i klassen, att de ger upp. SVT Uppsala uppmärksammade det häromveckan med en intervju med William, 13 år, som inte orkar gå i skolan. Det behöver inte vara så!

citat 2

Många hör av sig till mig – föräldrar till barn med Aspergers syndrom eller ADHD, lärare till stökiga elever som kanske har en diagnos, handläggare på kommuner och verksamheter och många, många andra. De flesta är bekymrade, många mår dåligt, andra vet inte hur de ska tackla en besvärlig situation och en del vill ha konkreta råd på hjälpmedel och strategier. Jag vet att jag kan hjälpa till, bidra till att barn och ungdomar kan må och fungera bättre. Jag har fått stora tack från skoltrötta tonåringar som sett sig som värdelösa, vuxna som förstått sina barns situation själva bättre, lärare som fått klart för sig vad som behövs. Att till exempel se en tonåring få ett nytt självförtroende är helt fantastiskt!

Läs mer

ADHD och Asperger Syndrom – problem eller tillgång?

AHDH och Asperger Syndrom – föreläsning för Tyresö kommun

Häromveckan hade jag en öppen  föreläsning i Tyresö om ”ADHD och Asperger Syndrom – problem eller tillgång?”. Det var ett samarrangemang mellan Attention Haninge, Tyresö kommun och Studieförbundet Vuxenskolan.

Många kom, det här är frågor som intresserar och engagerar – och jag fick väldigt trevlig feedback, det här till exempel:

Feedback ADHD och Asperger Syndrom föreläsning

Jag får ofta frågan var jag kommer att föreläsa någonstans nästa gång. Prenumerera på mitt Nyhetsbrev – där lägger jag ut föreläsningar, evenemang etc där det går att träffa mig. Du kan lägga till dig på listan här: