Etikettarkiv: välfärdsteknologi

Jenny Ström i Norge – Arendalsuka och SPOT 2015

Norge är ett spännande land och i höst kommer jag att vara med på två större evenemang och prata om ADHD, Aspergers syndrom, hjälpmedel, stöd och framför allt hur det fungerar i praktiken.

norwegian-flag-1026732-marendalsuka

I år valde jag att inte åka till Almedalen, men vad är väl en svensk Almedalsvecka jämfört med den norska motsvarigheten Arendalsveckan, eller som norrmännen säger Arendalsuka!

Arendalsuka 2015, 12-18 augusti

Arendalsuken motsvarar vår Almedalsvecka – alla som är intresserade av samhällsfrågor samlas och diskuterar, genomför seminarier och föreläsningar, debatter osv. Den går av stapeln 12-18 augusti i Arendal, söder om Oslo. Jag kommer att vara med i en debattpanel den 17 augusti som Statlig spesialpedagogisk tjeneste (norska motsvarigheten till Specialpedogiska skolmyndigheten) håller i. Temat är ”Inkludering i praksis?”, (dvs inkludering i praktiken).

Det känns jättestort att bli tillfrågad om att vara med i en sån här panel. De övriga deltagarna i panelen är Nils-Erik Mathiassen, Statped, Sverre Fuglerud, Norges Blindeförbund, Åsne Midtbø, Dysleksi Norge, Tore Tennøe, Teknologirådet.  Martin Aspenes, känd journalist och informatör, kommer att vara moderator.

Vi kommer att hålla till på Fiskebrygga, och det ser ju inte helt fel ut… Hoppas jag får möjlighet att äta hos dem!

Tone L Mørk som är direktör på Statped inbjuder till debatt om viktiga frågor som t.ex; varför lyckas vi inte bättre med att inkludera alla i skola och arbetsliv.

Inkludering i praksis?

Dato: mandag 17. august 2015

Tidspunkt: Kl. 0900 – 1030

Sted: Kafé Fiskebrygga i Arendal sentrum

Det serveres frokost.

Statped ønsker å arrangere en debatt på årets Arendaluke der vi samler politikere og organisasjoner til samtale om inkludering i opplæringen av elever med behov for tilrettelegging.

Statpeds brukere er i mange tilfeller utsatte elever. For dem kan en god inkluderende praksis i skolen være avgjørende for hvorvidt de kommer i jobb senere i livet. Samtidig vet vi at statistikken viser at alt for mange elever med behov for tilrettelegging aldri får en tilknytning til arbeidslivet.

Hvorfor lykkes vi ikke bedre med å inkludere alle i skole og arbeidsliv? Er det bare A4-barna som har plass i enhetsskolen? Kan bruk av teknologi få fart på inkluderingen? Kan det digitale klasserommet hindre stigmatisering og skape motivasjon, engasjement og større mestring blant elevene? Er inkludering også et moralsk prosjekt – hva betyr holdninger og myter?

Dette er spørsmål vi gjerne vil invitere til debatt om.

Bakgrunn

Å være inkludert betyr å delta i og tilhøre et sosialt fellesskap enten det er i barnehage, skole, fritid eller arbeidsliv. Myndigheter, forskere, fagfolk og foreldre er opptatt av inkludering, utreder sammenhenger, skriver bøker – og er engasjert til barnas og de unges beste. Likevel er altfor mange utenfor. Utenfor klasserommet, tilsidesatt i fritiden og utenfor arbeidslivet.
Vi er mange som arbeider for å sikre god inkludering i både opplæring, samfunns- og arbeidsliv. Hvorfor får vi det likevel ikke bedre til, spør Tone Mørk, direktør i Statped.
Statpeds samfunnsoppdrag er «å bidra til at barn, unge og voksne med særskilte opplæringsbehov gis muligheter til å være aktive deltakere i utdanning, arbeid og samfunnsliv». Det er ambisiøst, men vi skal være ambisiøse. Særlig på vegne av de barna som har krevende utgangspunkt. De fleste av oss ønsker å bli møtt med forventninger, og grunnlaget for å delta i opplæring og arbeidsliv legges svært tidlig i livet.

Spørsmål for debatten

På tross av at inkludering har stått på den politiske dagsorden i flere år, er realiteten at flere får undervisning utenfor klasserommet. Patrick Kermit, forsker ved NTNU, viser i rapporten ”En av flokken”  at så mye som en fjerdedel av elevene med sansetap får undervisning helt eller delvis utenfor klasserommet.
Brukerorganisasjonene forteller i Statpeds brukerråd at eksempelvis blinde elever opplever å bli unntatt fra eksamen i matematikk. Uten avgangseksamen er det vanskeligere å komme videre i opplæringsløpet.

  • Har forståelsen for inkludering ikke nådd inn i den vanlige skolen? Hva må gjøres? Inkludering handler om pedagogikk.
  • Glemmer vi at det også handler om holdninger?
  • Hvordan kan vi hindre stigmatisering samtidig som vi tar hensyn til elevens forutsetninger?Er det opp til skolene og utdanningsinstitusjonene selv å definere innholdet i inkludering? Skal inkludering være et spørsmål om geografi?
  • Trenger vi nye måter å jobbe på og nye samarbeidsformer etatene imellom for å sikre mer smidige overganger?
  • Kan vi klare å kople disse behovene på en bedre måte?
  • Hva hindrer skoleverket i å ta i bruk mulighetene? Er det mangel på kunnskap? Er det et spørsmål om ressurser og prioriteringer? 
  • Hvordan kan vi i fellesskap sikre at teknologi tas mer systematisk i bruk?
  • Er det noen skjulte fallgruver med å ta i bruk teknologi? Hvordan kan vi unngå å falle i dem?
  • Finnes det verktøy og metoder for å se om brukerne når målene sine om økt mestring eller deltakelse i utdanning og/eller arbeid?

______________________________________________________________________________________________________________

SPOT 2015, 25-26 november Lillestrøm

SPOT 2015 är en stor konferens med närmare 350 deltagare, som anordnas av norska Statlig spesialpedagogisk tjeneste  (motsvarigheten till vår Specialpedagogiska skolmyndighet). De anordnar årligen den här två-dagarskonferensen om specialpedagogik och teknologi.

I år kommer jag att vara med på programmet – och jag är den första talaren! Jag får alltså öppna konferensen!!! STORT!
Jag kommer att prata om ”Livet med ADHD/autisme – og teknologi”.

Jag en av fyra plenumföreläsare och jag är den enda kvinnan och dessutom den enda som inte är professor!

Det brukar komma närmare 350 konferensdeltagare och det ska bli jätteroligt att prata om just det jag är expert på: kombinationen diagnos, hjälpmedel och teknologi. Konferensen handlar om just vad ny teknologi kan bidra med för barn och ungdomar med speciella behov.

Konferensen går av stapeln i Lilleström 25-26 november. Är du intresserad av att åka dit och vara med hittar du programmet och mer information här.

Jabra – välfärdsteknologiska hjälpmedel

Efter en ganska jobbig vecka med stora förändringar, missförstånd och en rejält stukad fot som gjort hysteriskt ont, behövde jag tänka på saker som jag blir glad av. En sak som jag verkligen blir glad av är alla samarbetspartners som på olika sätt stödjer min verksamhet. Det är de som gör att jag kan visa olika tips på föreläsningar, konsultationer mm. Desutom lära mig mer om neuropsykiatriska funktionsvariationer, välfärdsteknologi, hjälpmedel och strukturer.

Jabra – en samarbetspartner sedan 2006

För några veckor sedan var jag återigen i kontakt med Jabra, ett företag som arbetar med headset och högtalartelefoner både för företag, mobilt, hemmet, sport och musik. Deras produkter är utrustade med det senaste inom ljudteknik och är väldigt intressanta för mig, eftersom många av deras produkter underlättar min vardag, alltså en typ av ”hjälpmedel”

Daniel på Jabra plockade fram några av deras nya produkter som han trodde kunde vara intressant för mig och andra. Det här är verkligen välfärdsteknologiska hjälpmedel och det är grejor som inte går av för hackor!

DSCF3316

Eftersom jag är väldigt lätt blir störd av ljud, är det viktigt med passform, att hörlurar sitter där de ska och inte läcker ut ljud eller tar in ljud utifrån. De här hörlurarna kan kopplas till två enheter samtidigt, vilket innebär att jag kan kolla på en film på plattan och när mobilen ringer, svarar jag i samma headset!

För den som störs av icke självvalda ljud, t.ex. när man åker kommunalt, är det en höjdare med ett stereoheadset för att lyssna på musik!

Jabra Motion

Jabra Motion

Jabra Pulse Sport Wireless

Jabra Sport Wireless+

 

 

 

 

 

 

Varmt tack till Jabra!

Fokus på Välfärdsteknologi och ADHD

Fokus på Välfärdsteknologi och ADHD

Författare: Pernilla Hallberg ; Siv Einan ; Magnus Gudnason ; Nina Karlsson ; Helena Lagercrantz ; Nino Simic ; Gerd Vidje ; Lasse Winther Wehner ; Erland Winterberg
Utgivningsår: 2010
Språk: Skandinavisk
Ämnesområden: Velfærdsteknologi ; ADHD
Beställ/Ladda ner: ADHD_enk.pdf

I det här temahäftet fokuserar vi på moderna smartphones. En smartphone har funktionalitet som tidigare inte fanns ens i betydligt dyrare specialtillverkade produkter. Funktionaliteten uppnås bland annat tack vare uppkopplingen mot Internet och möjligheten att ladda ner applikationer som kan ge stöd i många situationer.

I temahäftet kan du bland annat läsa om:

* Jenny Ström, som själv har ADHD och som berättar om hur hon utnyttjar välfärdsteknologi för att strukturera sin tillvaro.
* Caroline Sandell, som tillsammans med sina kolleger vid Neuropsykiatriska utredningsenheten i Östergötland, har skapat en fungerande vårdkedja.
* Gunnar Michelsen, som leder ett projekt vid Oslo universitet, där fyra studenter med ADHD använder smartphones som hjälp för att klara studierna.